Vi har haft barnvakt. Mamma och Mogge passade Hugo i lördags när Josse hade 30-års fest. Jag var lite nervös, tänk om det inte går bra? Tänk om han i sitt förkylda tillstånd slutar andas? Jag fick kämpa med att hålla mig lugn. Men hallå, vi fyra syskon har ju inte tagit någon skada nån utav oss, mamma har ju gjort alla rätt med oss, varför skulle hon då inte klara Hugo för en kväll?
Jag tankade Hugo full med mat, sen gick vi. Rasmus hade mobilen i fickan hela kvällen, jag vet inte hur många gånger jag bad honom titta på den så inget samtal var missat. Festen flöt på med god stämning och god mat. Efter 5 timmar kändes det smått konstigt, i två timmar hade jag då suttit som på nålar och bara inväntat att mamma skulle ringa och be mig springa hem till min hungriga son. (Bör tillägga att festen var ett kvarter bort från mig.) Men mamma ringde aldrig och sa det. Efter 5 h kände jag dock att nu vaknar han snart, så vi tackade för oss och gick hem. Väl innanför dörren där hemma var det lugnt, mycket lugnt. Hugo sov som en stock. Allt hade gått kanonfint. Han hade skött sig exemplariskt. Mamma åkte hem och vi gick och la oss. När Hugo sedan vaknade hade det gått 8h sedan han senast åt. Han fick mormors tid och vi fick barnfri tid. Tack mamma och Mogge, och tack Hugo som verkade förstå att hans föräldrar behövde gå på fest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar