18 september

Förra året var detta ett efterlängtat datum, datumet då världens finaste bebis skulle komma till oss.

Datumet alla barnmorskor, ultraljud etc räknat ut att storken skulle komma. Men ingen stork kom denna dagen. Dagen spenderades hemma hos syster C där det målades i vardagsrummet(ja inte jag då). Minns att vi skulle fika och att jag plockade i besticklådan då något plötsligt gjorde förbannat ont. Jag jämrade mig och C vrålar, det är värkar, det är värkar och kastar sig om halsen på mig.

Två och ett halvt dygn tog det sedan innan Hugo fanns hos oss. Pinvärkar och lidande innan det äntligen kom igång på riktigt. Nu i efterhand har jag svårt att minnas om det verkligen var så hemskt. Minns inte smärtan. Det jag dock minns är det utdragna förloppet och den psykiska påfrestningen att ha värkar utan mening. Värkar som bara gör förbannat ont, men som inte leder en framåt i processen.

Idag spenderade jag åter igen 18 september hemma hos syster C. Utan värkar och med ett berg av våfflor. Undrar hur 18 september 2012 ser ut :-)