Regnet vräker ner mellan varven men jag längtar ändå ut. Att vabba som det så fint kallas är minsann inte bara en dans på rosor. Ja det är ju inte i närheten utav jobbets stress men när H inte vill leka, läsa, äta, sova, så blir man ganska trött. Minst sagt jättetrött och uttråkad. Helst vill han att jag ska sitta bredvid honom och titta på teletubbies i 12 h. Men jag vill inte mer nu. Jag är less på teletubbies.
Tänk om vi redan haft vårt hus. Då kunde man gått ut hur sunkig som helst, och det hade varit lönt att gå ut i tio minuter. Men nu bor jag mitt i stan(om det nu räknas som stad), och jag känner att det finns en gräns på hur illa man får se ut för att gå ut. Jag längtar tills vi flyttar, längtar!
Mindre än 2 mån nu, tills vi får nyckeln!
Hejdå från oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar