Michael Jackson har dött. Det var den första nyheten denna morgon. Hjärtstillestånd stod det i tidningen. Kände en rysning genom kroppen av obehag eller kanske av sorg, tänker på den otroligt fina texten "Heal the world, make it a better place, for you and for me.... Sången som vi sjöng i skolan med musiklärare Elsa som var så rund och glad. Sången som jag älskade att sjunga.
Nu är han borta. Att livet kan ta så abrupt slut. Det borde väl i och för sig jag veta som möter döendet var och vartannan dag. Fast jag skulle nog inte vilja säga att mitt jobb handlar om döden utan kanske mer om livet. Att ta vara på det man har och vara rädd om det, att uppskatta det man har och prioritera det. Men detta är så mycket lättare sagt än gjort. Alla yttra påfrestningar gör sig titt som tätt påminda och även om man egentligen vill vara en god, glad och super duper bra människa så finns de dagar då man är en riktigt jävla morrhoppa. Dagar då man endast tänker på sig själv, dagar då man är på gränsen till att sluta bry sig om allt som existerar runt omkring en, dagar då man bara vill dra täcket över huvudet igen och glömma att man finns, dagar då man vill be hela världen dra dit pepparn växer. Dessa dagar kanske man ska vara glad att man lever istället, ta sig i kragen och njuta av livet. Tacka gud för att man är frisk, för att man har sin familj sina vänner och faktiskt ett jävligt jobbigt men ack så omtyckt arbete.
Nu är han borta. Att livet kan ta så abrupt slut. Det borde väl i och för sig jag veta som möter döendet var och vartannan dag. Fast jag skulle nog inte vilja säga att mitt jobb handlar om döden utan kanske mer om livet. Att ta vara på det man har och vara rädd om det, att uppskatta det man har och prioritera det. Men detta är så mycket lättare sagt än gjort. Alla yttra påfrestningar gör sig titt som tätt påminda och även om man egentligen vill vara en god, glad och super duper bra människa så finns de dagar då man är en riktigt jävla morrhoppa. Dagar då man endast tänker på sig själv, dagar då man är på gränsen till att sluta bry sig om allt som existerar runt omkring en, dagar då man bara vill dra täcket över huvudet igen och glömma att man finns, dagar då man vill be hela världen dra dit pepparn växer. Dessa dagar kanske man ska vara glad att man lever istället, ta sig i kragen och njuta av livet. Tacka gud för att man är frisk, för att man har sin familj sina vänner och faktiskt ett jävligt jobbigt men ack så omtyckt arbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar